Användningen av antibiotika som tillväxtfrämjare inom boskapsproduktion granskas och kritiseras alltmer av allmänheten. Utveckling av resistens hos bakterier mot antibiotika och korsresistens hos mänskliga och animaliska patogener i samband med subterapeutisk och/eller felaktig användning av antibiotika är de största problemen.

I EU-länder har användningen av antibiotika för att öka djurproduktionen förbjudits. I USA godkände American Associations beslutande delegathus en resolution vid sitt årsmöte i juni där man uppmanar till att "icke-terapeutisk" användning av antibiotika hos djur fasas ut eller elimineras. Åtgärden avser specifikt antibiotika som även ges till människor. Den vill att regeringen ska fasa ut överanvändningen av antibiotika hos boskap, vilket breddar organisationens kampanj för att minska människors resistens mot livräddande läkemedel. Antibiotikaanvändning inom boskapsproduktion är under granskning av regeringen och åtgärder för att kontrollera läkemedelsresistens är under utveckling. I Kanada är användningen av Carbadox för närvarande under granskning av Health Canada och står inför ett möjligt förbud. Därför är det tydligt att användningen av antibiotika inom djurproduktion kommer att bli mer och mer begränsad och alternativ till antibiotikabaserade tillväxtfrämjare måste undersökas och tas i bruk.

Som ett resultat av detta bedrivs kontinuerlig forskning för att studera alternativ för att ersätta antibiotika. Alternativ som studeras sträcker sig från örter, probiotika, prebiotika och organiska syror till kemiska tillskott och hanteringsverktyg. Många studier har visat att myrsyra är effektiv mot patogena bakterier. I praktiken är dock användningen begränsad på grund av hanteringsproblem, stark lukt och korrosion i foderbearbetning samt utfodrings- och drickutrustning. För att övervinna problemen har kaliumdiformiat (K-diformiat) uppmärksammats som ett alternativ till myrsyra eftersom det är lättare att hantera än den rena syran, samtidigt som det har visat sig effektivt för att förbättra tillväxtprestanda hos både avvänjda grisar och slaktgrisar. En studie utförd av forskare vid Norges lantbruksuniversitet (J. Anim. Sci. 2000. 78:1875-1884) visade att kosttillskott av kaliumdiformiat på 0,6-1,2 % nivåer förbättrade tillväxtprestanda, slaktkroppskvalitet och köttsäkerhet hos slaktgrisar utan negativa effekter på den sensoriska kvaliteten på grisen. Det visades också att till skillnad frånkaliumdiformat tillskott av Ca/Na-formiat hade inga effekter alls på tillväxt eller slaktkroppskvalitet.

I denna studie genomfördes totalt tre experiment. I experiment ett tilldelades 72 grisar (23,1 kg initial kroppsvikt och 104,5 kg kroppsvikt) tre dieter (kontroll, 0,85 % Ca/Na-formiat och 0,85 % kaliumdiformiat). Resultaten visade att K-diformiatdieten ökade den totala genomsnittliga dagliga tillväxten (ADG) men hade ingen effekt på genomsnittligt dagligt foderintag (ADFI) eller förhållandet mellan tillväxt/foder (G/F). Slaktkroppens mager- eller fettinnehåll påverkades inte av vare sig kaliumdiformiat eller Ca/Na-formiat.

I experiment två användes 10 grisar (initial kroppsvikt: 24,3 kg, slutlig kroppsvikt: 85,1 kg) för att studera effekten av K-diformiat på fläskkötts prestanda och sensorisk kvalitet. Alla grisar fick begränsad utfodring och fick samma dieter förutom att behandlingsgruppen tillsatte 0,8 % K-diformiat. Resultaten visade att tillskott av K-diformiat till dieter ökade ADG och G/F, men det hade ingen effekt på fläskköttets sensoriska kvalitet.

I experiment tre tilldelades 96 grisar (initial kroppsvikt: 27,1 kg, slutlig kroppsvikt: 105 kg) tre dietbehandlingar, innehållande 0, 0,6 % respektive 1,2 % K-diformiat, för att studera effekten av tillskott.K-diformati dieter på tillväxtprestanda, slaktkroppsegenskaper och mikroflora i mag-tarmkanalen. Resultaten visade att tillskott av K-diformiat på 0,6 % och 1,2 % ökade tillväxtprestanda, minskade fettinnehållet och förbättrade slaktkroppens magerhetsprocent. Det visade sig att tillsats av K-diformiat minskade antalet koliforma bakterier i grisarnas mag-tarmkanal, vilket förbättrade fläsksäkerheten.