En av de välkända användningsområdena för betain i djurfoder är att spara foderkostnader genom att ersätta kolinklorid och metionin som metyldonator i fjäderfäfoder. Förutom denna tillämpning kan betain doseras utöver det vanliga för flera olika djurarter. I den här artikeln förklarar vi vad det innebär.

Betain fungerar som osmoregulator och kan användas för att minska negativa effekter av värmestress och koccidios. Eftersom betain påverkar fett- och proteinavsättning kan det också användas för att förbättra slaktkroppskvaliteten och minska fettlever. De tre tidigare online-översiktsartiklarna på AllAboutFeed.net utvecklade dessa ämnen med djupgående information för olika djurarter (värphöns, suggor och mjölkkor). I den här artikeln sammanfattar vi dessa tillämpningar.

Metionin-kolin-ersättning

Metylgrupper är av avgörande betydelse i alla djurs ämnesomsättning. Dessutom kan djur inte syntetisera metylgrupper och behöver därför få i sig dem i sin kost. Metylgrupperna används i metyleringsreaktioner för att ommetylera metionin och för att formulera användbara föreningar som karnitin, kreatin och fosfatidylkolin genom S-adenosylmetioninvägen. För att generera metylgrupper kan kolin oxideras till betain i mitokondrierna (Figur 1). Kostbehovet av kolin kan täckas från kolin som finns i (vegetabiliska) råvaror och genom syntesen av fosfatidylkolin och kolin när S-adenosylmetionin finns tillgängligt. Regenerering av metionin sker genom att betain donerar en av sina tre metylgrupper till homocystein, via enzymet betain-homocysteinmetyltransferas. Efter donation av metylgruppen återstår en molekyl dimetylglycin (DMG), som oxideras till glycin. Betaintillskott har visat sig minska homocysteinnivåerna samtidigt som det resulterar i blygsamma ökningar av serin- och cysteinnivåer i plasma. Denna stimulering av betainberoende homocystein-ommetylering och den efterföljande minskningen av homocystein i plasma kan upprätthållas så länge som tillskott av betain tas. I allmänhet visar djurstudier att betain kan ersätta kolinklorid med högre effekt och kan ersätta en del av det totala metioninet i kosten, vilket resulterar i en billigare kost, samtidigt som prestationsförmågan bibehålls.

Ekonomiska förluster av värmestress

Ökad energiförbrukning för att lindra värmestress kan orsaka allvarliga produktionsnedsättningar hos boskapen. Effekterna av värmestress hos mjölkkor orsakar till exempel ekonomiska förluster på över 400 euro per ko/år på grund av minskad mjölkavkastning. Värphöns uppvisar minskad prestation och suggor i värmestress minskar sitt foderintag, föder mindre kullar och har ett längre intervall från avvänjning till brunst. Betain, som är en dipolär zwitterjon och mycket löslig i vatten, kan fungera som en osmoregulator. Det ökar vattenretentionskapaciteten i tarmen och muskelvävnaden genom att hålla vatten mot koncentrationsgradienten. Och det förbättrar jonpumpfunktionen i tarmcellerna. Detta minskar energiförbrukningen, som sedan kan användas för prestation.Tabell 1visar en sammanfattning av värmestressförsök och fördelarna med betain visas.

Den övergripande trenden med betainanvändning under värmestress är högre foderintag, förbättrad hälsa och därmed bättre prestationer hos djuren.

Slaktegenskaper

Betain är en produkt som är välkänd för att förbättra slaktkroppens egenskaper. Som metyldonator minskar den mängden metionin/cystein för deaminering och möjliggör därmed högre proteinsyntes. Som en stark metyldonator ökar betain också syntesen av karnitin. Karnitin är involverat i transporten av fettsyror till mitokondrier för oxidation, vilket gör att lipidinnehållet i lever och slaktkropp minskar. Sist men inte minst, via osmoreglering, möjliggör betain en god vattenretention i slaktkroppen.Tabell 3sammanfattar ett stort antal studier som visar mycket konsekventa svar på betain från kosten.

Slutsats

Betain har olika användningsområden för olika djurarter. Genom att inkludera betain i dagens dieter kan man inte bara minska foderkostnaderna utan även förbättra sin prestationsförmåga. Vissa av användningsområdena är inte välkända eller används i stor utsträckning. Ändå visar de ett bidrag till ökad prestation hos (högproducerande) djur med modern genetik som utsätts för dagliga utmaningar som värmestress, fettlever och koccidios.