Kaliumformiat, det första icke-antibiotiska fodertillsatsen som godkändes av Europeiska unionen 2001 och godkändes av Kinas jordbruksministerium 2005, har samlat på sig en relativt mogen tillämpningsplan i över 10 år, och ett flertal forskningsartiklar både nationellt och internationellt har rapporterat dess effekter på olika stadier av grisars tillväxt.

Nekrotiserande enterit är en global fjäderfäsjukdom orsakad av grampositiva bakterier (Clostridium perfringens), vilket ökar dödligheten hos slaktkycklingar och minskar tillväxtförmågan hos kycklingar på ett subkliniskt sätt. Båda dessa resultat skadar djurens välfärd och medför stora ekonomiska förluster för kycklingproduktionen. I den faktiska produktionen tillsätts antibiotika vanligtvis i fodret för att förhindra uppkomsten av nekrotiserande enterit. Kravet på att förbjuda antibiotika i foder ökar dock, och andra lösningar behövs för att ersätta antibiotikas förebyggande effekt. Studien fann att tillsats av organiska syror eller deras salter i kosten kan hämma innehållet av Clostridium perfringens och därigenom minska förekomsten av nekrotiserande enterit. Kaliumformiat bryts ner till myrsyra och kaliumformiat i tarmen. På grund av den kovalenta bindningsegenskapen till temperatur kommer en del av myrsyran helt in i tarmen. Detta experiment använde kyckling infekterad med nekrotiserande enterit som forskningsmodell för att undersöka effekterna avkaliumformiatpå dess tillväxtprestanda, tarmmikrobiota och innehåll av kortkedjiga fettsyror.

1. Effekten avKaliumdiformatom tillväxtprestanda hos slaktkycklingar infekterade med nekrotiserande enterit.

De experimentella resultaten visade att kaliumformiat inte hade någon signifikant effekt på tillväxten hos slaktkycklingar med eller utan nekrotiserande enteritinfektion, vilket överensstämmer med forskningsresultaten från Hernandez et al. (2006). Det visade sig att samma dos kalciumformiat inte hade någon signifikant effekt på den dagliga viktökningen och foderförhållandet hos slaktkycklingar, men när tillsatsen av kalciumformiat nådde 15 g/kg minskade det tillväxten hos slaktkycklingar signifikant (Patten och Waldroup, 1988). Selle et al. (2004) fann dock att tillsats av 6 g/kg kaliumformiat till kosten signifikant ökade viktökningen och foderintaget hos slaktkycklingar med 16–35 dagar. Det finns för närvarande få forskningsrapporter om organiska syrors roll i att förebygga nekrotiserande enteritinfektion. Detta experiment fann att tillsats av 4 g/kg kaliumformiat till kosten signifikant minskade dödligheten hos slaktkycklingar, men det fanns inget dos-effektsamband mellan minskningen av dödligheten och mängden tillsatt kaliumformiat.

2. Effekt avKaliumdiformatom mikrobiellt innehåll i vävnader och organ hos slaktkycklingar infekterade med nekrotiserande enterit

Tillsatsen av 45 mg/kg zinkbacitracin i fodret minskade dödligheten hos slaktkycklingar infekterade med nekrotiserande enterit, och samtidigt minskade halten av Clostridium perfringens i jejunum, vilket överensstämde med forskningsresultaten från Kocher et al. (2004). Det fanns ingen signifikant effekt av kaliumdiformattillskott i kosten på halten av Clostridium perfringens i jejunum hos slaktkycklingar infekterade med nekrotiserande enterit i 15 dagar. Walsh et al. (2004) fann att dieter med hög syrahalt har en negativ effekt på organiska syror, därför kan den höga surhetsgraden i proteinrika dieter minska den förebyggande effekten av kaliumformiat på nekrotiserande enterit. Detta experiment fann också att kaliumformiat ökade halten av laktobaciller i muskelmagen hos 35 dagar gamla slaktkycklingar, vilket inte stämmer överens med Knarreborg et al. (2002) som in vitro fann att kaliumformiat minskade tillväxten av laktobaciller i grismagen.

3.Effekt av kalium-3-dimetylformiat på vävnadens pH och innehållet av kortkedjiga fettsyror hos slaktkycklingar infekterade med nekrotiserande enterit

Den antibakteriella effekten av organiska syror tros huvudsakligen uppstå i den övre delen av matsmältningskanalen. Resultaten av detta experiment visade att kaliumdikarboxylat ökade myrsyrahalten i tolvfingertarmen vid 15 dagar och jejunum vid 35 dagar. Mroz (2005) fann att det finns många faktorer som påverkar verkan av organiska syror, såsom fodrets pH, buffring/surhet och kostens elektrolytbalans. Låg surhetsgrad och höga elektrolytbalansvärden i kosten kan främja dissociationen av kaliumformiat till myrsyra och kaliumformiat. Därför kan en lämplig nivå av surhetsgrad och elektrolytbalansvärden i kosten förbättra tillväxten hos slaktkycklingar med kaliumformiat och dess förebyggande effekt på nekrotiserande enterit.

Slutsats

Resultaten avkaliumformiatPå modellen för nekrotiserande enterit hos slaktkycklingar visade det sig att kaliumformiat kan lindra nedgången i tillväxtprestanda hos slaktkycklingar under vissa förhållanden genom att öka kroppsvikten och minska dödligheten, och kan användas som fodertillsats för att kontrollera infektion av nekrotiserande enterit hos slaktkycklingar.